Riksbanken höjer reporäntan:
"Utvecklingen i svensk ekonomi har hittills i år varit stark. Världshandeln har stigit snabbt, vilket har bidragit till att export och investeringar har tagit ordentlig fart. Det har också skett en betydande förbättring på arbetsmarknaden. Hushållens framtidstro är ljus, vilket medför att konsumtionen ökar.....
.....Inflationstrycket är fortsatt lågt i svensk ekonomi, men väntas stiga i takt med att arbetsmarknaden förbättras och konjunkturläget stärks. För att klara inflationsmålet om 2 procent och samtidigt bidra till en stabil ekonomisk utveckling behöver räntan gradvis höjas mot mer normala nivåer"
I klartext: Inflationen är låg men förväntas alltså stiga i takt med att arbetslösheten minskar. För att hålla nere inflationen måste räntan höjas. När räntan höjs bromsas konjunkturen och dess effekter på sysselsättningen.
Eller ännu mera klartext: För att klara inflationsmålet på 2% ,som är överordnat allt annat, så måste den höga arbetslösheten bestå.
Kan vi inte snart börja inse att den nyliberala ekonomiska politiken förutsätter en alltför hög arbetslöshet och därmed sluta tro på politikernas babbel om full sysselsättning?
Och när vi inser det så blir ju slutsatsen att dagens system med låga och tidsbegränsade ersättningar i trygghetssystemen måste ersättas med något helt nytt.
Eller så kastar vi de nyliberala ekonomiska modellerna på historiens avskrädeshög och omfamnar John Maynard Keynes.
Läs även andra bloggares åsikter om Riksbanken, inflation, arbetslöshet, räntor, Keynes, nyliberalism, ekonomi, politik, samhälle
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar