Per Gudmundson skriver på den bidragsberoende borgerliga tidningen SvD:s ledarsida under rubriken "Rättvisa löner är lönsamt" , om att den svenska ekonomin växte med ungefär 30 procent mellan 2001 och 2010 och att de högutbildade står för hälften av denna utveckling. Detta medan den lågutbildade delen av befolkningen påstås bidra med endast 0,05 procent av tillväxten.
Gudmundson menar också att det finns för få högutbildade och att företagen har svårt att rekrytera personer med rätt utbildning. Gudmundson: "Så vad kan vi göra? Resultaten visar att högutbildade är två till tre
gånger mer produktiva (i bemärkelsen att skapa tillväxt, alltså) än
lågutbildade. På en effektiv marknad skulle denna produktivitet
återspeglas i två till tre gånger högre löner. Sveriges sammanpressade
lönestruktur gör dock att incitamenten minskar att söka sig till ”rätt”
utbildning. Med bättre incitament skulle samhället kunna få ut mer av
utbildningsinvesteringarna."
Gudmundson vill ha mera rättvisa, och som vanligt när borgerliga ledarskribenter sitter uppe i sina skattefinansierade elfenbenstorn och ser ner på pöbeln, så uppnås rättvisa genom att de med lägsta löner skall sänka sina löner medan de högavlönade skall få skattesänkningar.
Vad Gudmundson - som jag antar anser sig tillhöra de högutbildade efter att ha studerat filmvetenskap (!) på universitet - inte verkar förstå är vem det är som betalat den utbildning som vi, via staten, gratis gett de med hög utbildning.
Det är ju nämligen de med låg utbildning som gått ut i arbetslivet i tidig ålder som, inte bara börjar bidra tidigare till tillväxten, utan dessutom till största delen betalar hela kalaset för den som går en högre utbildning.
När det kommer till att vara produktiv så kan man ju fråga sig vem som egentligen är mest produktiv.
Är det VD:n när hen står och håller "halleluja-möten" för den samlade personalen? Eller är det ingenjören/mellanchefen som, när hen inte sitter i evighetslånga nonsensmöten, sitter vid sitt skrivbord och gör snygga grafiska presentationer i datorn?
Eller kan det kanske vara den i sammanhanget lågavlönade massabruksarbetaren som tack vare sin erfarenhet, kompetens och sitt engagemang är den som utgör skillnaden mellan att företaget just denna dag gör en miljonvinst istället för en förlust?
Anser Gudmundson att han är mer produktiv än sjuksköterskan som ensam ansvarig för en hel avdelning får springa benen av sig på äldreboendet?
Vem gör större samhällsnytta? Vem bidrar mest till tillväxten?
En liberal ledarskribent eller sophämtaren?
Om vi hade en effektiv marknad med rättvisa löner skulle nog Per Gudmundson tvingas söka försörjningsstöd.
Läs även andra bloggares åsikter om nyliberaler, jämlikhet, löner, produktivitet, samhällsnytta, politik, samhälle
2 kommentarer:
De där siffrorna är rena rama tramset. Det är en "professor" på en av våra nyliberala privata handelsskolor som får betalt för att hitta på dem, för att hålla tron på den allt mer dysfunktionella högerpolitiken vid liv.
Den "professorn" tillhör skrået som aldrig räknar med den stora efterfrågan som lågutbildade och lågavlönade står för, och som andel av sin lön gör det mest av alla. De med låga löner har inte råd att spara en större del av sin lön såsom högavlönade har.
Tar man med sparandet i kalkylen, och det skall man göra eftersom sparande är detsamma som att pengar inte används i realekonomin, så blir bilden inte smickrande för de högavlönade.
Deras bidrag till tillväxten sjunker till skamligt låg nivå när man tar med de viktiga nuffrorna.
Visst är det så.
När det gäller produktivitet så kan jag ta ett exempel ur verkligheten, nämligen från min egen avdelning på jobbet där vi på golvet sedan 1989 har ökat vår produktivitet med 650% om man slår ut producerat tonnage per man. Men hur mycket har lönen ökat för oss?
Inte mycket. Istället har kapitalägarna och direktörerna tagit nästan hela kakan.
Undrar hur mycket Gudmundson har ökat sin samhällsfientliga produktivitet under åren som skribent på SvD?
Skicka en kommentar