Gården (hemsida här) har 60 kor som levererar en halv miljon liter mjölk årligen.
Man odlar även rybs för produktion av olja.
Korna går lösa i ladugården och uppsöker själva mjölkroboten när det är dags.
Per till höger berättar lite om gården för de många besökarna. Förutom den bondemarknad med lokala produkter som hölls på gården så bjöd Norrmejerier på mjölk och bullar till alla.
Så var det äntligen dags för korna att få komma ut på grönbete.
Mycket spring i benen efter en lång vinter.
Man måste ju bara råma ut sin glädje.
-Skönt att äntligen få känna på färskt grönt gräs!
-Tjoho!
-Jag är en yster hingst!
Betraktandet var stundtals ömsesidigt.
Så till det tråkiga. Per är snart den enda mjölkbonden i nedre Tornedalen. När det gäller livsmedel har Norrbotten en självförsörjningsgrad på 25 procent och hela landet ligger på under 50 procent. Sämst i hela Europa.
Orsaken? EU:s lantbrukspolitik.
Mitt strå till stacken för att vända trenden är att som konsument tänka efter och i affären välja de produkter som mest gynnar de lokala producenterna/aktörerna. Och att påverka andra att göra likadant.
I övrigt i ämnet så rekommenderar jag att ni läser vad frontfiguren i pansar-rockbandet Raubtier, Hulkoff, har att säga i artikeln "Matproduktion - en fråga om frihet."
Läs även andra bloggares åsikter om lantbruk, mjölkbönder, svenska bönder, mjölkkris, EU, jordbruk, jordbrukspolitik, Kukkola, Haparanda, Norrmejerier, Norrbotten, Tornedalen, landsbygden, lokalt, ekologiskt, betessläpp, kossor
2 kommentarer:
Det kan inte nog betonas hur viktigt det är att vi försöker riktigt mycket, att köpa närproducerat.
Särskilt när vi dessutom är kända för fina råvaror. Vilt, ren, älg, fisk, löjrom. Jokkmokkskorv. Torkad skinka från Nyhlens Hugosons mmmmmmmmm.
Det går - Bara man vill.
Och givetvis köper vi lokala grönsaker, när den säsongen kommer. Givetvis!
Vet inte var min förra kommentar försvann. Men den gick ut på att vi alla måste skärpa oss. Köp närproducerat. Så svårt är det faktiskt inte!
Skicka en kommentar