Jag tänkte skriva ett inlägg om det här med att borgerligheten tills helt nyligen varit så positiv till att Sverige ska ta emot flyktingar, samtidigt som de romska tiggarna ska drivas ut ur landet genom att förbud mot tiggeri skall införas. Nu behövde jag inte göra det eftersom jag upptäckte att en Krister Lilja i en insändare med rubriken "Den svenska politikens avsikt allt mer uppenbar" i Norrbottenskuriren redan satt ord på mina tankar.
Så istället så återger jag ordagrant hans text här:
"Ett nytt utspel från våra politiker är att nolltolerans ska gälla mot
tiggare och att staten ska stödja kommunerna med att avhysa tiggare
från sina boplatser i bilar, husvagnar och tält på privat eller
offentlig mark. Flyktingarna får däremot flytta in på hotell där mat och
husrum bekostas av skattebetalarna, medan romerna måste tigga ihop
pengar för sin överlevnad.
Vad beror skillnaden i behandlingen av dessa människor på? Brukar man inte säga att alla människor är lika mycket värda?
Skillnaden
är att flyktingarna förväntas bli bofasta och komma att utgöra en för
arbetsgivarorganisationerna och högerkrafterna efterlängtad ökning av
konkurrensen om jobben, det som även kallas arbetslöshet. Romerna bidrar
däremot inte till att öka konkurrensen om jobben och ska därför jagas i
väg, trots att de bor i sina primitiva bostäder som inte kostar staten
ett öre och förmodligen aldrig skulle ha godkänts av Migrationsverket.
Under
humanitetens vackra täckmantel döljs en rent djävulsk arbetsgivar- och
högerpolitik som går ut på att driva arbetskraften dit man vill ha den,
för att ställa arbetare mot arbetare och få arbetarklassen att motarbeta
sig själv till allt sämre löner och arbetsvillkor. Vi kan inte utesluta
teorier om att EU-länder stödjer terrorkrigare i bland annat Syrien. De
nyanlända arbetarna som flytt från kriget, tvingas ikläda sig rollen
som en motsvarighet till 1930-talets strejkbrytare. Skillnaden är bara
att i dag utlyses nästan aldrig några strejker av fackföreningarna,
oavsett hur inhumana och slavarbetsmässiga arbetsvillkor som framtvingas
med stöd av politiken.
För arbetarklassen är flyktingkatastrofen
det värsta som hänt. För överklassen är flyktingkatastrofen det bästa
som hänt. Skattebetalarnas pengar går rakt ner i fickorna på de
människor som äger hotell och andra flyktingboenden och som redan har
mer pengar än de behöver för resten av livet"
Läs även andra bloggares åsikter om flyktingar, tiggare, EU-migranter, romer, lönedumpning, vinster i välfärden, ocker, slöseri, skattepengar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar