Den i vårt samhälle tidigare rådande ordningen att nationens och allmänhetens intressen ska stå i fokus och styra beslutsfattandet har alltmer rubbats under 1900-talet. I takt med den kraftiga ekonomiska tillväxten har nämligen stora företag vuxit sig allt större, mäktigare och allt mer globala.
Idag har vi en mängd företag som är större och inflytelserikare än många av världens länder. Så när beslut fattas vid dessa bolags styrelsemöten så kan dessa beslut vara av helt avgörande betydelse för olika länder.
Företagen, bankerna och deras organisationer (med köpta politiker) har alltid varit positiva och pådrivande till överstatliga unionsbildningar som EU, och arbetat enträget för
frihandelsavtal som exempelvis det nu aktuella TTIP. Den ideala marknaden för globala företag och banker är ju en marknad helt utan gränser och med gemensamma lagar och regelverk.
Därför har de stora företagens strategi hela tiden varit att minska inflytandet från de nationella institutionerna i de olika staterna och få dem att underordna sig överstatliga regelverk. Detta samtidigt som man stött ett internationellt politiskt etablissemang (EU) som å sin sida samarbetar med de globala företagen och finansmännen.
Allt eftersom globala företag och
internationella finanshus får mer och mer inflytande så trängs
det nationella inflytandet i länderna undan eftersom demokratin i realiteten bara kan utövas på ett nationellt plan.
Nationens,
folkets inflytande över samhällsutvecklingen minskar. Demokratin trängs tillbaka och medborgarna känner sig överkörda och
marginaliserade. Något som ger näring till en stark opposition mot etablissemanget med bland annat följden att nationalistiska partier går framåt i valen.
Men globaliseringen leder inte bara till nationalism och framväxande fascistiska rörelser, den hotar även den marknadsekonomi som man säger sig vilja omhulda.
Denna enorma koncentration av ekonomiska och teknologiska resurser till några få globala jätteföretag har även lett till att marknadsekonomins tänkta spelregler blivit satta ur spel.
Ett litet
privat företag betalar idag mer i bolagsskatt än de globala jättarna. Små och medelstora företag betalar omkring tio procent högre skatt på vinsterna än de
globala jätteföretagen. Detta eftersom de globala företagen tack vare sin storlek kunnat spela ut länderna mot varandra för att förändra skattelagstiftning.
Något som snedvrider den fria konkurrensen
och ger de globala företagen en fördel gentemot mindre företag på marknaden, ett
övertag som skapar problem för mindre företag att överleva och som motverkar en sund konkurrens
Globaliseringen och den ökande koncentrationen av företagande till globala storföretag som spelar ut nationer mot varandra och som
inte betalar skatt håller med andra ord på att sätta både demokratin och en sund marknadsekonomi ur spel.
Läs även andra bloggares åsikter om marknadsekonomi, kapitalism, globalisering, frihandel, avregleringar, TTIP, frihandelsavtal, tillväxt, ekonomi, samhälle, politik, EU
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar