Mikael Eriksson på Arbetaren om att lära av historien och kräva Räfst och Reduktion:
"Historien går som bekant igen. Dagens
rofferimentalitet inom de övre samhällskikten är inte på något sätt
något nytt. De har alltid trivts med att sko sig på andras arbete.
De har dessutom sedan man hittade på det här med stater tyckt om att
trixa till sig så mycket som möjligt av statens egendom. Det vill säga
förr i tiden lurade och snyltade de till sig gods och gårdar från kronan
genom att förläna varandra egendomar till höger och vänster så fort det
var en svag kung på tronen. I dag delar de ut offentlig verksamhet och
gemensam egendom till sina polare samtidigt som de ser till att andra
får stå för notan.
Det som däremot än så länge inte verkar gå igen av
historien är lösningen på problemet, reduktion. Karl XI kan i dessa
monarkgullande dagar vara bra att lyfta fram som en regent som inte bara
skodde sig på folket utan såg till att sätta dit stora delar av den
snyltade adeln också. Adeln hade, vid Karl XI:s trontillträde, sedan ett
drygt sekel roffat åt sig så mycket de bara kunde lägga vantarna på.
Visst hade en rad reduktioner genomförts redan tidigare, men det är
först med Karl XI som reduktionen verkligen handlar om att näpsa adeln
och den övriga överklassen.
Det karln gör är att helt enkelt förklara att nu är det slut på det
roliga, det är dags att släppa allt tjuvgods och lämna tillbaks allt de
snott. Han gjorde det med utköp där priserna var låga och dessutom ofta
skrevs ner beroende på hur mycket den aktuella adelsmannen tjänat på
förläningen.
Ibland var det inte ens tal om utköp, utan adelsmannen tvingades helt enkelt bort med våld.
Det var inte bara staten som fick tillbaka egendom. Man såg också
till att småbönder som tvingats, eller lurats, att lämna ifrån sig mark
och egendom kompenserades under reduktionen...."
Läs även andra bloggares åsikter om staten, privatiseringar, utförsäljningar, reduktion, kapitalism, rofferi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar