lördag, februari 14, 2009

Hur många gånger skall vi betala åt maffian?

Vad gör man om konsumenterna inte vill ha ens produkter utan istället vill ha en nyare variant av densamma? I en normal bransch så ägnar man sig väl åt produktutveckling för att ta fram nya produkter för att få fortsätta sin verksamhet?
Så gör dock inte film- och musikbolagen. Istället tar man till maffiametoder, man pressar politiker att införa nya skatter för att öka på sina miljardvinster. Man ser till att politikerna stiftar lagar för att skrämma och straffa dem som inte vill köpa ens föråldrade produkter och slutligen så anlitar man torpeder för att spåra upp och bestraffa de konsumenter som inte nöjer sig med maffians förlegade produkter.

Nu börjar rättegången mot fildelningssajten The Pirate Bay. Personerna bakom The Pirate Bay krävs på sammanlagt 115 miljoner kronor,filmproducenterna i Hollywood som företräds av MPA, kräver 93 miljoner, IFPI som företräder musikbranschen kräver 15 miljoner i skadestånd och Antipiratbyråns skadeståndskrav är 6,75 miljoner kronor.

I Sverige har företrädare för film och musikbranschen beställt, och fått, en lag som ger dem befogenheter att begära ut uppgifter från internetleverantörerna i syfte att jaga enskilda personer som laddar ner upphovsättsskyddat material. Befogenheter som, tills nyligen, inte ens polisen haft.

Kommer ni ihåg skatten som infördes på musikkassetter? Skatten infördes på beställning fråm musikindustrin eftersom man kunde spela in istället för att köpa skivbolagens dyra färdiginspelade band.
Sedan kom videobanspelarna och filmindustrin krävde beskattning av videokassetter för att få vara med och dela på kakan.

Att vi betalar en särskild upphovsrättsavgift på tomma CD och DV-skivor som vi köper vet väl de flesta
men kanske inte att bolagen även tjänar pengar på försäljningen av apparaterna vi använder för att spela materialet på. När du köper en digitalbox med hårddisk för att kunna se på TV så går flera hundra kronor till filmbranschen. Samma med DVD-spelaren. Detta är den dolda kopieringsavgiften PKE, PrivatKopieringsErsättning*
En MP3 spelaren är ju framtagen för att just kunna spela upp (illegalt i stor utsträckning) nedladdat material från internet och även där tjänar mediabolagen storkovan på försäljningen av dessa apparater.

Film- och musikbranschen får alltså betalt flera gånger om för sin produkt men de är ändå inte nöjda utan skall ha betalt återigen. Dessutom vill de straffa oss konsumenter för att vi ratar deras gamla produkter och istället anammar den nya tekniken för att berika oss kulturellt.

Maffiametoder!

*2007 inkasserade Copyswede 200 miljoner i PKE-avgifter.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

4 kommentarer:

Anonym sa...

Men Knapsu! Nu är du så där fientlig mot industrin igen, industrin har ju rätt och alla andra har fel. ;)

Anonym sa...

Ja, fy vad dum jag är!

Björn Nilsson sa...

Vad gör man om artisten X presterar en platta med en eller två låtar som går att lyssna på, och resten bara är skit och utfyllnad? Enligt industrin måste du betala för alltihop för att få de en eller två som är njutbara. Är det verkligen valfrihet?

Anonym sa...

Du skall köpa den produkt som det stora bolaget har bestämt att du ska ha och vara jävligt glad att du får förmånen att köpa den! Punkt!