Förra året skrev jag att jag tyckte att det här huset förfulade stadsbilden och att ägaren borde ha satsat någon tusenlapp per år i färg för att hålla huset i skick.
Så här såg huset ut tidigare.
Nu ser huset ut så här:

Nu ser huset ut så här:

Bakom den fula fasaden dolde sig alltså en timring, men det är när man kikar in i huset som den verkliga skatten uppenbarar sig:

Läs även andra bloggares åsikter om Haparanda, gamla hus, kakelugnar, timringar
4 kommentarer:
Jag hörde en berättelse om en man som var ute strax före grävskoporna under de stora rivningarna i centrala Stockholm och monterade ner gamla kakelugnar och lade dem i ett lager någonstans. Numera (om berättelsen är sann) lever han på att sälja två-tre stycken per år till Tyskland. Har själv bott i en våning med kakelugnsvärme, och det var fina grejor!
Kakelugnen ifråga är ute på Blocket nu, som info... eller har varit i alla fall. :)
12 000 spänn och nöjet med att montera ned den! :-)
Jaja, det blir nog bra.
Björn: Det blev nog många kakelugnar att ta rätt på.
Man kan misstänka att en del av de kakelugnar som monterades ner i Stockholm var praktpjäser, det var ju faktiskt inte bara slumkåkar utan även palats som gick åt i rivningsvågen på Norrmalm! Så det blev många och ofta nog riktigt fina grejor som den där nedmonteraren fick tag på och nu kan leva gott av.
Skicka en kommentar