"Näringsminister Maud Olofsson (C) säger att regeringen först för några veckor sedan fick vetskap om att hela Vattenfallkoncernen gjort sig obegränsat skadeståndsansvarig för en eventuell olycka i den tyska delen av Vattenfall"
"- Vi vill inte riskera våra tillgångar i Sverige vid en olycka i Tyskland, säger hon"
Men hur var det nu? Var det inte så att kärnkraften är så säker att till och med Centerpartiet svängt från att vara kärnkraftsmotståndare till att under Maud Olofssons ledning numera vara kärnkraftskramare?
Varför då ställa till ett sånt liv om detta avtal, Maud?
Det kommer ju tydligen aldrig att ske någon olycka med kärnkraften och då riskerar vi ju ingenting med detta avtal.
Eller?
Läs även andra bloggares åsikter om Maud Olofsson, kärnkraft, Vattenfall, Centerpartiet, Näringsministern, energi, samhälle, politik
27 kommentarer:
Hur skall kärnkraftshatarna ha det egentligen? För skäller de på industrin och påstår att den inte tar ansvar. När det sedan visar sig att det gör industrin visst det, då är inte det heller bra!
Seriöst... finns det något sätt som man kan öppna käften på i den här frågan utan att en hord bit-glada bloggare plockar fram bjälkarna och spikar ihop till korsfästelse?
Hur ska politikerna ha det egentligen?
Är kärnkraften ofarlig eller inte?
Det är det jag undrar.
Det jag undrar är varför alla kräver att kärnkraften skall ha oändligt ersättningsansvar när ingen annan industri i landet har det.
Knapsus fråga till Maud är dock ännu obesvarad... :)
Kärnkraften är säker, det är tyskarna man inte kan lita på!
"Det jag undrar är varför alla kräver att kärnkraften skall ha oändligt ersättningsansvar när ingen annan industri i landet har det."
Om det smäller, så smäller det ordentligt. Konsekvenserna blir mycket stora. Därav det "oändliga ersättningsansvaret". Kärnkraft är inget man ska slarva med.
Om det smäller, så smäller det ordentligt. Konsekvenserna blir mycket stora.
Gör det? Berätta... hur går det till? Vad är det som händer när det "smäller ordentligt" och blir "mycket stora" konsekvenser. Utgå gärna ifrån någon av våra svenska reaktorer.
Folk utgår i allmänhet från typ Tjernobyl och Hollywoodfilmer, vilket man naturligtvis inte ska göra. Om man driver toppmoderna kärnkraftverk med välutbildad personal som har väl inarbetade rutiner vid eventuella olycksfall så behöver det inte alls sluta i en gigantisk explosion som bränner ihjäl allt och alla på flera mils radie och lämnar efter sig ett svampmoln som syns ända från månen.
Skulle inte kärnkraften existera och vara helt överlägsen alla andra idag existerande sätt att utvinna elektricitet så skulle nog miljönissarna och vänsterfolket hitta något annat att gnälla på, var så säkra på det, för det är i princip det enda dom kan göra. Gnälla.
"Skulle inte kärnkraften existera och vara helt överlägsen alla andra idag existerande sätt att utvinna elektricitet"
Där hävdar jag att du är ute och cyklar! Men utveckla gärna resonemanget.
Sedan är det ju kul att se att det finns såna fina mönstermedborgare här i landet som tycker att det inte skall gnällas, utan man ska bara sitta tyst och fin i båten som en lydig liten undersåte.
;.)
Knapsu... det är en enorm skillnad på att framföra konstruktiv välgrundad kritik, och att gnälla. Eftersom majoriteten av kärnkraftsmotståndare inte är ett endaste dugg intresserade av att kärnkraften skall fungera väl, så är det inte precis det förra som man får höra, utan istället just gnäll.
Och visst är det din rätt attgnälal... om du känner för det... men var beredd på att mottagandet blir därefter.
Ja ooooooh ja så bra det är med kärnkraft. Den är ju så säker och billig och bra på alla sätt.
Forsmark har brister. Oskarshamn likaså. Vattenfalls båda kärnkraftverk utanför Hamburg står avstängda av säkerhetsskäl. Ändå är de inte ofarliga.
Och nu påstår Bergsstatens företrädare i Luleå att svensk uranbrytning skulle vara trygg och bra också. Visa mig gärna var den metoden utvecklats.
Men det är klart.... Vi kan ju utnyttja några andra länder och folk.
Forsmark har brister. Oskarshamn likaså. Vattenfalls båda kärnkraftverk utanför Hamburg står avstängda av säkerhetsskäl. Ändå är de inte ofarliga.
Så... när en glödlampa bränner ut på din bil och slocknar, då förväntar du dig att motorn när som helst kommer att explodera i ett stort svampmoln och dödar alla inom 100 meters radie?
Det är en milsvid skillnad på "det finns vissa saker som kan göras bättre" och "OMG!! EXPLODERANDE HÄRDSMÄLTA!!!!". Men kärnkraftshatarna tycks inte kunna se den skillnaden.
Det mest sanslösa exemplet på det var i samband med bomblarmet på Oskarshamn förra åter. Någon utflippad tjej hävdade att om någon hade smällt en bomb vid grindarna till verket så "hade det varit kört".
Och nu påstår Bergsstatens företrädare i Luleå att svensk uranbrytning skulle vara trygg och bra också. Visa mig gärna var den metoden utvecklats.
Tja, om det är så omöjligt att bryta uran säkert och med adekvat miljöskydd, då får du gärna förklara hur Canada och Australien - som har minst lika bra miljö- och arbetsskydd som vi i Sverige - klarar av det.
Det är bara gruvbrytning. Järn... koppar... guld... neodym till vindkraftverk... arsenik, gallium, indium, tellurium till solpaneler... uran till kärnkraftverk. Det är samma problem på alla ställen... och samma lösningar, med små variationer.
Det har gått 50 år sedan Ranstad Bert. Det har hänt saker under tiden. ;)
Om du inte får kylvattnet att cirkulera eller styrstavar att gå in emellan bränslestavarna, då kommer ju en ångexplosion att inträffa efter ett tag eller hur, nu har jag inte större kunskap än så, men hur ser egentligen styrstavarnas förflyttande ut i svensk reaktor? Är det individuella reglage och påverkanskrafter eller styrs alla av samma hydraulkolv eller dylikt, faller de med gravitationens hjälp eller måste de "pressas" in i sitt "bromsande" läge? Visst vet jag att svenska reaktorer har bra med säkerhetssystem, men en olycka tillkommer inte av att ett system sätts ur spel, det krävs att fler faktorer samverkar, så är det med i pricip alla olyckor oavsett om det är hemma i köket, i trafiken eller i en kärnreaktor. Största risken uppkommer när man litar på att ens många system gör olyckor omöjligt och det är väl därför man fått kritik av vissa reaktorer. Man måste alltid komma ihåg att för att det ingen olycka skett på väldigt länge eller aldrig så innebär det inte att man har en säker anläggning.
Kråksimuleraren: Ah, äntligen någon som försöker svara! Tack!
Om du inte får kylvattnet att cirkulera eller styrstavar att gå in emellan bränslestavarna, då kommer ju en ångexplosion att inträffa efter ett tag eller hur
Sant, om man inte var förberedd på det här scenatriot, då skulle detta kunna hända.
Följdfråga: tror du att man är beredd på detta eller inte? :)
Ledande fråga, så klart.
Så här är man förberedd. Vi tar de de olika delsystemen för sig:
Vattenpumparna. Dessa finns flerdubbla uppsättningar, dels matade från yttra elnätet (inte av verket självt därför att de måste fungera även om reaktorn stänger ned och inte längre matar turbinerna), och dels matade från fyrdubbla nödgeneratorer (incidenten vid Forsmark 2006 handlade om att två av dessa inte gick i gång).
Därefter har du nödkylningen, vilket är sprinklersystem i reaktortanken som kyler härden. I nyarde generationer av reaktorer är dessa nödkylsystem drivna av gravitation och naturlig självcirkulation.
Nu antar vi att alla dessa system har fallerat... kylningen funkar inte och vi får inte bort värmen. Vattnet i reaktorn kokar, och trycket stiger. Då har vi tryckavlstningssystemet. Hellre än att riskera ett våldsamt katastrofalt haveri av tanken leds ångan ut från tanken och ned i en kondenseringsbassäng där det kyls och trycket minskar.
Skulle detta fortfarande inte hjälpa och vi nu har kommit så långt att trycket stiger även i inneslutningen, då har vi sprinklersystem i taket som kyler ångan och därmed minskar trycket.
Och om inte det hjälper, då har vi till slut kollapsbara säkerhetsventiler som släpper ut ångan kontrollerat igenom stora stenfilter som tack vare grundläggande kemi fångar upp radioaktiviteten.
Styrstavarna sedan... dessa drivs av ett elektromekaniskt system. Om detta fallerar, då kan man med ett kvävedrivet system "skjuta" in stavarna i härden. Detta får enligt designkriteriet ta max 4 sekunder från det att systemet utlöses.
Skulle dessa fallera, då utlöses ett system från toppen av reaktorn där hela härden dränks i en bor-lösning. Bor "äter" neutroner, och förhindrar reaktonen. Så länge som reaktorn är nedkladdad med borlösnigen så kan inte reaktionen fortsätta.
Dessutom, när reaktionen väl gått ned en gång, då kommer reaktorns egna så kallade neutrongifter att stoppa reaktionen. Dessa måste "brännas bort" innan reaktionen kan komma igång igen. Gifterna är likt en vattenskidåkare... så länge du har fart glider han ovanpå vattnet och erbjuder inget motstånd att tala om. Men stannar du en gång, då sjunker han och agerar ankare istället, och du måste ta i extra för att få upp honom ur vattnet igen.
Skulle även det misslyckas, då kommer reaktonen slutligen ändå att stoppas av det faktum att vattnet försvinner. Reaktionen kan inte fortgå utan vatten eftersom vattnet inte bara kyler utan också är neutronmoderatorn... en nödvändig del i reaktionen.
Slutligen... vi har kommit till det värsta av det värsta: kylningen har fallerat, styrningen har havererat... härden värms. Då är det inte mindre än 5 fysiska lager som måste genombrytas innan någon radioaktivitet kommer ut.
1) Bränslet måste smälta. Det gör det först vid 2800 C.
2) Zirkonium-beklädnaden måste fallera.
3) Den över decimetern tjocka ståltanken måste fallera.
4) Den över metern tjocka armerade betonginneslutningen måste fallera.
5) Och slutligen måste byggnaden runtom inneslutningen fallera, innan något utsläpp kan ske till omgivningen.
Säkerhet i kärnkraftverk är uppbyggd i redunanta lager, d.v.s. när väl alla duplicerade delar i ett säkerhetslager har slutat fungera, då tar nästa lager vid... och nästa... och nästa. Alla dessa skall vara oberoende av varandra, så att inte ett fel som slagit ut ett lager också tar med sig nästa lager.
Här finns massor med information om reaktorsäkerhet från OKG. Kolla igenom det. :)
Falleri fallera.
Bert: Falleri fallera.
Du har ett inlägg addresserat till dig lite högre upp. Ett par frågor i det vore jag jätteglad om du svarade på. Tack för dialogen och den givande diskussionen på förhand. :)
Lite sent och långt ner i kommentarsfältet men....
Karnerfors: Om vi först håler oss till själva blogginlägget så var det väl inget allmänt gnäll utan en retorisk fråga till näringsministern huruvida hon anser kärnkraften vara säker eller ej.
Sedan var min kommentar en uppmaning till Björnfot att utveckla sitt resonemang om kärnkraften som varandes "helt överlägsen alla andra idag existerande sätt att utvinna elektricitet" eftersom jag hävdar att han har fel.
När nu diskussionen hamnat där den hamnat här i kommenterandet, så kan jag bara inte låta bli att kasta lite bensin på elden: ;-)
Det som hände i Harrisburg, kunde ju inte hända!
;-D
Det som hände i Harrisburg, kunde ju inte hända!
Enligt vem?
Om den olyckan inte kunde inträffa, varför fanns det då säkerhet på plats som stängde in olyckan och hindrade den från att påverka en enda människa?
Jag har hittils inte sett en enda person som slängt sig med det där fantasi-påståendet kunna förklara varför man installerat säkerhet för att skydda sig mot det som man aldrig trodde kunde hända.
Det här var ju kul! Nu var jag precis in på Birger Schlaugs blogg och där dyker ju faktiskt både Harrisburg och Karnerfors upp!
:-D
http://schlaug.blogspot.com/2009/11/nastan-helt-orealistiskt.html
Kul för dig Knapsu. Har du något svar på frågan än?
Om TMI-2 olyckan inte kunde inträffa, varför fanns det då säkerhet på plats som stängde in olyckan och hindrade den från att påverka en enda människa?
Dammolycka i Spanien
Den 25 april 1998 brast dammen vid Apirsas gruva Los Frailes och fyra och en halv miljon kubikmeter anrikningssand rann ut i den närbelägna floden Rio Agrio. Omfattande utredningar påvisade felaktigheter både i dammens ursprungliga konstruktion och i efterföljande konstruktionsprojekt.
Företaget reagerade snabbt på situationen och påbörjade omedelbart ett omfattande återställningsarbete. Arbetet kom att bli ett ingenjörsprojekt i en omfattning vars like man ej sett sedan återuppbyggnadsarbetet efter andra världskriget. Att återställningen kunde slutföras endast fem månader efter utsläppet bär vittnesbörd om företagets insatser. Gruvan fick tillstånd att återuppta driften våren 1999. Boliden friades 2001 helt från skuld till olyckan av spansk domstol.
(Hämtat från Bolidens egen hemsida)
Ingens fel.
---
Sakajärvi. Gunborg Sundelin, i byn Sakajärvi intill Aitik, minns dammolyckan 2000 med fasa.
- Mycket stod på spel den gången och det är fel att ingen har ställts till svars för det som hände. Vi här i byn är väldigt oroliga inför den nya utbyggnaden och funderar mycket på hur livet här ska te sig framöver, säger hon.
Norrbottens Kuriren.
---
Enligt DTU-manualen klassas Aitik som en klass 1b damm (näst högsta konsekvens-
klassen). Det innebär ”icke försumbar risk för förlust av människoliv eller allvarlig per-
sonskada, beaktansvärd risk för allvarlig skada på viktig trafikled, viktig dammbyggnad,
betydande miljövärde eller uppenbar risk för stor ekonomisk skadegörelse”
I Aitik bryts koppar!
Ingen har ställts till svars.
---
I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Catalysis Letters publicerar forskarna Peter Szakálos och Gunnar Hultquist, verksamma vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, tillsammans med elva kollegor ny forskning om hur koppar kan korrodera även i syrgasfria miljöer.
Miljöorganisationernas kärnavfalls -granskning, MKG, menar att de nya rönen synliggör allvarliga risker med den metod – KBS-3 – som är SKB:s huvudspår inför framtida slutförvaring av uttjänt kärnbränsle. Enligt KBS-3 ska avfallet förvaras i just kopparbehållare, försänkta i 500 meter djupa borrhål.
– Det här är ju ett allvarligt problem som kan göra att metoden över huvud taget inte fungerar, säger MKG:s ordförande Linda Birkedal. Förutsättningarna är att avfallet är farligt så pass länge att kapslarna ska hålla i 100 000 år, men de här resultaten visar att de kan läcka redan efter 1 000 år. Det är problematiskt eftersom det finns grundvatten kring KBS-3-lagringen som gör att radioaktivitet kan spridas till biologiska system och den mänskliga civilisationen.
Uppsala Fria den 01 oktober i år.
Och här finns mer.
Boliden får väl betraktas som ett modernt gruvföretag med resurser som skulle innebära att man borde kunna förhindra att brytningen inte orsakar skador.
Men tydligen inte. Vad säger att uranbrytning skulle kunna skötas bättre?
Som boende i ett län, som i alla tider bidragit med råvaror åt än den ena, än den andra utan att därför fått ta del av vinsterna, så är jag naturligt tveksam till uranbrytning.
Vi har även fått ställa upp med stora älvutbyggnader med påverkan på natur, som inte kommer att läka någonsin.
De moderna gruvföretag som du hyllar, i Canada och i Australien kan gärna få visa hur det går till. Men gör det i så fall i Västergötland!
Att jämföra felaktigt handhavande i kärnkraftverk med en trasig glödlampa i min bil, ter sig enbart barnsligt.
---
Men nu har hela den här tråden slingrat sig långt ifrån ursprunsidén till bloggposten. Och Knapsu har inte fått svar på sin berättigade fråga.
Ok Bert, så vi lägger omedelbart ned all gruvbrytning - och alla dammar - i Sverige då? :)
Att jämföra felaktigt handhavande i kärnkraftverk med en trasig glödlampa i min bil, ter sig enbart barnsligt.
Tja det är du som påstår att bara för att kärnkraftverken är osäkra bara för att det har varit, som du uttrycker det "brister". En trasig glödlampa på din bil är också en brist, och det är något som får den att inte gå igenom Bilprovningen (till och med skyltbelysningen failar dig).
Men är detta för den sakens skull något som gör din bil farlig?
Kort sagt: ditt argument säger inte skit om att kärnkraftverken skulle vara farliga.
Och dina argument, Michael, säger inget om att uranbrytning skulle kunna ske säkert. Ej heller slutförvaringen.
För man måste väl lägga alla fakta i korgen, för att kunna bedöma kärnkraftens nackdelar.
Därmed avslutar jag denna debatt för min del.
Bert: JAG har besvarat hans fråga.
M Björnfot sa...
Kärnkraften är säker, det är tyskarna man inte kan lita på!
13/11/09 22:49
"nödkylsystem drivna av gravitation och naturlig självcirkulation" ? Det låter som perpetum mobile slutligen uppfunnits!?
Vart jag ville komma var att man alltid måste ha säkerheten i topptrim på ett kärnkraftverk, man kan inte snegla på kostnader och eventuellt vinstbortfall.
Och damm olyckan i Aitik var ju mycket intressant, dammen tömdes till stor del på ett par timmar men "inga skadliga utsläpp skedde" enligt alla inblandade, varför i helskotta har man då en damm, det handlar ju om att få upp vatten som tränger ned i hålet, inte att samla på det så att det kan rinna tillbaka!
Jag håller nog med Bert i det fallet, att man säger sig ha gjort alla säkerhetsförberedelser borde inte fria från ansvar, det är ju därför som verksamheten anses miljöfarlig och man måste ha mer fantasi om vad som kan gå snett än att man bara kan rycka på axlarna när olyckor sker, för olyckor sker var så säker, det är nog det enda man faktiskt kan vara säker på, olyckor har alltid skett och kommer alltid att ske!
Skicka en kommentar