söndag, januari 10, 2010

Det stora (s)veket

”Jag är säker på att det vi gjort inte kommer att vara populärt om 20 år, när de som går i pension ser vad vi gjort” sa Göran Persson i februari 2005 under ett besök i Australien. Om det var för att han passade på när han var så långt borta från Sverige som möjligt eller om det först då gått upp för honom vad det nya systemet, som funnits sedan år 2000, innebar vet jag inte.

Det nya pensionssystemet hade beslutats i februari 1994. Carl Bildt var statsminister och Socialdemokraterna stödde M, FP,C och KD i omröstningen i riksdagen. Vänsterpartiet och miljöpartiet stod utanför pensionsöverenskommelsen.

Ulla Hoffmann (v) välkomnade Perssons uttalande: "- Våra pensioner har genom premiepensionssystemet utlämnats till aktiemarknaden. Det är inte något som svenska folket ville ha"

Hoffman som ingick i pensionsarbetsgruppen på 90-talet upptäckte under arbetets gång att det förekom hemliga möten inom gruppen, möten som hon aldrig kallades till eftersom hon var kritisk till att lämna ut pensionssystemet till aktiemarknaden.Hon var inte ensam, 2 år innan införandet blev det ett himla liv på den socialdemokratiska partikongressen och krav på att riva upp uppgörelsen med borgarna. För att lugna medlemmarna lovade man att alla skulle få sätta sig in i reformen och komma med synpunkter. 530 remissvar kom in från arbetarrörelsens organisationer, 501 var kritiska. Kritiken avfärdades dock med att de inte haft insyn i arbetet med pensionssystemet.
Det hade de ju inte heller haft, det hade partiledningen nämligen sett till att de inte fått genom att avfärda dem med att detta var så komplicerade saker.

Bo Könberg (fp) som var med och drev fram det nya pensionssystemet kommenterade även han Göran Perssons uttalande:
”–Nej, vi har skapat ett mycket bra system som till skillnad från det gamla systemet följer med den ekonomiska utvecklingen i landet. Går det bra får vi mer pengar går det sämre räcker inte pengarna. -Har vi förmånen att leva längre än mamma och pappa får vi arbeta längre om vi vill ha lika hög procentsats i pension. Men det är ju inte så konstigt”

”Ett mycket bra system” där pengarna inte räcker till och vi måste jobba längre!
Det skall vara en folkpartist till att tycka det är bra!

Det dagens pensionärer får vara med om idag med sänkta pensioner är bara en västanfläkt jämfört med hur det kommer att bli framöver.

Och det har vi Socialdemokraterna att tacka för.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

4 kommentarer:

///MS sa...

Och det gamla systemet??? Där de fonderade pengarna inte överhuvudtaget skulle klara den kommande pensionsskulden??? Vem skulle betala det gapet?

Björn Nilsson sa...

En del var som tokiga när det här infördes. Jag minns tanten Genser (heter hon väl) från moderaterna som kvittrade om att "om folk visste hur stora avkastningar man får av aktier skulle de vilja ha ännu större del av sina pengar i premiepensionen". Ja, det var strax innan IT-bubblan sprack och börsen störtdök. Någon som intervjuades på radion strax innan hävdade att hon måste satsa på högriskfonder för annars skulle hon inte få någon bra pension. Undrar om den människan förstod vad "hög risk" innebär - förutom att det kan bli god utdelning när det råder extrem högkonjunktur på börsen? Att bolag kan rasa och försvinna talade man inte så mycket om.

Knapsu sa...

///MS: Det är som kul här i bloggosfären, så fort man pekar på något man tycker är galet, felaktigt eller dåligt fungerande så avkrävs man en lösning på problemet. Bara för att man kan se ett problem så betyder det ju inte att man sitter inne på den fullständiga lösningen. Och om man nu mot all förmodan gör det så kanske man ändå inte vill redovisa den?

Nåväl "gapet" var det, eller hur några gap uppstod: Exempelvis åren 99-02 då regeringen "snodde" 258 miljarder från AP-fonden till statskassan för att bland annat betala av på utlandsskulden.
Eller 2002 när 167 miljarder i pensionskapital"försvann" i minskat börsvärde, där har vi många slantar i pension.

Lösningen?
Ponera att vi hade kvar ATP-systemet istället. 18,5% tas idag ut som pensionsavgift. 16 procentenheter går till dagens pensioner och 2,5 enheter till spekulation i premiepension. Om vi skippade spekulationen och lät alltihop gå till penionerna, så skulle vi med en tillväxt i samhällsekonomin på 2% ha ett system som håller till år 2024 innan någon höjning av avgiften skulle behöva göras(0,5 - 1% ytterligare)
Med högre tillväxt så räcker det ändå längre förstås!

Björn: Eller "På lång sikt ger aktier den bästa avkastningen men på lång sikt är man ju död" som någon sa.

Björn Nilsson sa...

"På lång sikt är vi alla döda" noterade Keynes när dåtidens neoklassiska ekonomer hävdade att den stora depressionen skulle lösa sig av sig själv "på lång sikt" utan att någon behövde göra något.