SvD skriver om lycka på ledarsidan:
"Ökad tillväxt leder till ökat välbefinnande. Folk i rika länder är lyckligare än folk i fattiga. Blir ett samhälle rikare mår invånarna bättre. Visst kan omfördelning skapa ytterligare lycka – men då får den inte skada tillväxten"
Visst är det lättare att må bra och vara lycklig för den som inte är hemlös och svälter, det kan man ju inte bestrida. Däremot att ökad tillväxt och ett rikare samhälle skulle leda till ett ökat välbefinnande.
Om vi tar Sverige som ett exempel på ett av de mest utvecklade länderna med tillväxt, så är det en tiondel av befolkningen som sitter på det mesta av våra tillgångar. Den politiska, ekonomiska och mediala makten ägs av och koncentreras allt mer hos den rikaste enskilda procenten av befolkningen.
Samtidigt finns det folk i Sverige som får det sämre och sämre och upplever en allt mer ökande maktlöshet. Är det ett ökat välbefinnande och ett rikare samhälle om en liten grupp får det bättre på andra medborgares bekostnad?
SvD visar ett bra exempel på det liberala feltänkandet, att omfördelning hotar tillväxten. Faktum är dock att en ökad fördelning av det ekonomiska välståndet leder till ökad tillväxt!
Om Fredrik Reinfeldt får en tusenlapp mer i månaden springer han inte ut och handlar för den, han lägger den på högen! Om den fattige får tusenlappen istället så omsätter han den ganska snabbt i konsumtion!
Det är inte svårt att begripa, men tyvärr finns inte ökat välstånd för hela befolkningen på politikernas agenda. En agenda där politikerna agerar som geisha åt kapitalet!
Nyliberalerna som sjunger kapitalismens och konsumtionens lov borde väl i den heliga tillväxtens namn ivra för en ökad omfördelning av de ekonomiska tillgångarna?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, tillväxt, omfördelning, liberalism, nyliberaler, kapitalism, konsumtion
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar