Tvärs igenom trollskogen.
Sol och hav.
Ett strandfynd i form av en flottningsbom får en att minnas de första dagarna som självförsörjande. Mitt yrkesliv började som bomarbetare, med uppgift att bogsera in de flottade vedbuntarna till renseriet. En hantering som numera troligen är utdöd.
Helt om från stranden så uppenbarar sig en stuga. Att döma av grovleken på björkarna så har den stått övergiven ganska så länge.
Övergiven och förfallen, men inne i stugan ligger det en trave med synbart fräscht virke!
Grannstugan ser inte heller ut att vara tip-top. Inte törs man kliva upp på den här altanen!
Det räcker nog inte med färg för att få den här stugan i skick!
Har jag fel om jag hävdar att denna bräda borde haft andra sidan upp? Med tanke på årsringarna alltså!Läs även andra bloggares åsikter om flottning, övergivet, öde, förfall
3 kommentarer:
Om brädan har du faktiskt fel då kärnsidan (i den mån det nu finns så mycket kärnved i en sidobräda) är och ska vara "utåt". Sen att årsringarna vill räta ut sig när virket torkar gör att även kupningen på brädan blir rätt. :)
Okej, kärnsidan står emot klimatet bättre och skall vara utåt alltså!
Jepp!
Kärnveden innehåller hartser av olika slag som funkar som naturlig impregnering och drar därför inte in fukt lika lätt som splintved.
Därför görs mången ytterpanel av brädor som gjorts genom att klyva en, i lämplig dimension, planka ("centrumvirke") till ex vis två brädor som då innehåller en större del kärnved och motstår röta mm bättre än motsvarande ytterpanel som gjorts av "vanliga" brädor.
Svar till: "Tjugo år på sågverk, men inte nå mer"... :)
Skicka en kommentar